Flyktingkrisen ger oss anledning att börja tänka utanför boxen!

Öppen programvaruutveckling inspirerar till lösning

Redan 2007 utvecklade Altrusoft ett förslag för att underlätta integrationen av nyanlända där vi använde vårt kunnande inom öppen programvaruutveckling som en källa till idéer och inspiration.

Kan modellen för öppen programvaruutveckling skapa nya jobb och underlätta integration?

Ja, säger vi, bland annat därför att vi anser grundförutsättningarna finns.

Nu har vi 2016 och vårt förslag är aktuellare än någonsin.

Vårt förslag är i det närmaste utan kostnader för samhället. Det tar i anspråk resurser som uppenbart inte (ännu) värderas på arbetsmarknaden. Det genererar oavsett utfall praktik, erfarenheter och gångbara meriter för arbetslösa.

Kanske kan och vill just du vara med och bidra?

Utanförskap, arbetslöshet och integration av nyanlända är stora utmaningar. Hanterar vi situationen bra ser vi inte bara samhällsekonomiska vinster utan även förbättringar på det personliga planet för fler än de omedelbart drabbade.

Frågan är vem kan realisera denna potential och hur ser lösningarna ut?

Öppen programvara utvecklas inom självorganiserande kompetensnätverk som ofta involverar tusentals frivilliga som gemensamt klarar av att lösa extremt komplexa problem. Detta är i sig ett fascinerande fenomen men vilken är kopplingen till flyktingar, arbetslöshet och utanförskap?

Vi har ett förslag. Vi ser det som ett öppet bidrag till samhällsutvecklingen. Vi hoppas nu att tiden är mogen och att vårt bidrag kan få bära frukt.

Låt oss försöka förklara mer i detalj.

Lyckosamma möten

Som vi ser det sker varje dag möten mellan människor. Lyckosamma möten leder i sin förlängning exempelvis till att en arbetslös får ett meningsfullt arbete, en affärsidé föds eller ny kompetens och erfarenhet tillförs samhället och näringslivet.

Vad som skapar dessa lyckosamma möten varierar. Kanske krävs det driftighet, uthållighet och kreativitet av individen, stöd från samhället i form av utbildning och arbetsmarknadsprojekt eller så räcker det med en god portion tur och ett bra kontaktnät.

Med detta perspektiv på tillvaron kan vi förklara de problem vi upplever i termer av att ”lyckosamma” möten inte kommer till stånd i den omfattning som de behövs. Detta är givetvis en förenklad bild men låt oss ändå få leda resonemanget en bit till.

Inom öppen programvaruutveckling sker ständigt ”lyckosamma möten” t ex när utvecklare i communitys delar sina erfarenheter i termer av väl fungerande lösningsmönster. Detta inspirerar andra utvecklare att hitta ännu bättre lösningsmönster som de sedan fritt delar med sig av.

Exempel på andra lyckosamma möten är när en utvecklare frivilligt engagerar sig genom att som mentor stötta andra utvecklare att bemästra problemen inom ett visst område där han eller hon har större erfarenhet.

Den fråga som omedelbart inställer sig är kan vi applicera ett mönster som fungerar för att lösa problem inom programvaruutveckling på området utanförskap, arbetslöshet och integration? Kan vi skapa förutsättningar för fler lyckosamma möten som på ett eller annat sätt leder till fler jobb och minskat utanförskap?

Ja, säger vi, bland annat därför att vi anser grundförutsättningarna finns.

Förutsättningar finns

En enorm potential i form av kunskap och fungerande kontaktvägar finns redan bland alla de som varit med om att hitta eller skapa meningsfulla jobb. Samma sak gäller för de som startat företag och bland de som brutit sitt utanförskap. Här finns en analogi med öppen programvaruutveckling. Dessa personer med värdefulla erfarenhet är en nyckelfaktor.

Otaliga vittnesbörd styrker tesen att människor finner både tillfredsställelse och glädje i att  hjälpa andra. Detta gäller knappast enbart programvaruvecklare, varför det är rimligt att anta att de som t ex varit med om att bryta sitt utanförskap eller har ett fungerande kontaktnät är villiga att hjälpa andra om möjligheten uppenbare sig.

De som är arbetslösa, nyanlända eller befinner sig i utanförskap är en stor och illa nyttjad resurs. Här finns högutbildade och kunniga hantverkare från andra länder. Här finns de med stor personlig mognad och erfarenhet men som kanske saknar full fysisk vigör. Här finns unga som är snabba på att ta till sig nya koncept och idéer och som är sugna på allt vad livet har att erbjuda. Här finns förmågan att kommunicera på mängder av språk och här finns kunskaper och traditioner från många kulturer osv osv.

Inom öppen programvaruutveckling finns personer med motivation, idéer och även resurser för att genomföra dem. I så kallade communitys hjälps 100-tusentals programmerare från hela världen dagligen åt att på olika sätt lösa varandras problem och systemet fungerar och organiserar sig helt av sig självt. Det som är viktigt här är att ingen av de som deltar anser att någon annan är ansvarig. Man deltar därför att man är motiverad, upplever egenmakt och finner tillfredsställelse i att utveckla sitt nätverk och sin egen förmåga i samarbetet med andra.

Från idé till ett förslag

Vårt förslag som utformades redan 2007 bygger på att katalysera framgångsrika mekanismer som liknar de mönster vi ser inom öppen programvaruutveckling för att minska utanförskap och arbetslöshet samt underlätta integration. Vi äskade således inte medel för att bygga en portal, mötesplats eller socialt nätverk – sådana finns det redan gott om! Poängen är just att man måste katalysera motivation, egenmakt och tillfredsställelse hos den berörda gruppen för att skapa ett självorganiserande nätverk.

För att komma igång tror vi på en annan princip som man ofta finner prov på inom framgångsrika öppna programvaruprojekt, nämligen att några i en kärna lyckas komma igång i en liten skala för att  sedan dra med sig andra. Här behövs förvisso ett praktiskt projekt att samlas runt och vi föreslog rent konkret byggandet, i liten skala, av en portal av, för och med nyanlända. Idag 2013 skulle vi snarare tänka i termer av sociala nätverk.

Runt denna konkreta kärna vill vi sedan försöka etablera en kritisk massa av motivation, egenmakt och inspiration. För att lyckas måste vi dra till oss några av alla dem som på frivillig basis vill och kan agera mentorer och de som kan och vill dra nytta av och utvecklas med hjälp av detta stöd. När mönstret är etablerat och börjar skapa ”lyckosamma möten” kommer det sedan att förstärkas och utveckla sig självt.

Fungerar teorin i praktiken vågar vi inte spekulera i vinsterna. Forskare vi haft kontakt med har visat inttresse att följa upp, utvärdera och lära av vunna erfarenheter.

Från förslag till malpåsen och varför

När vi på Altrusoft beslöt oss för att pröva dessa idéer på verkligheten valde vi att fokusera på gruppen nyanlända. Där såg vi inledningsvis störst potential. Inom gruppen finner vi t ex utmärkta skribenter, organisatörer och programvaruvecklare som dessutom är starkt motiverade att etablera sig i det nya landet.

Vi tog därmed ett första steg genom att under 2007-2008 etablera kontakt med bl a forskare, arbetsförmedlare, flyktingmottagare, politiker och olika intressegrupper. Gensvaret från dessa var som regel mycket positivt men frågan om hur man kan komma  igång var något vi inte lyckades hitta en lösning på.

Vad vi ville få till stånd var att etablera en liten grupp nyanlända som både kunde delta i konceptutveckling och genomförande. Att hitta dessa upplevde vi som ett hanterbart problem men vi kände dessvärre till slut att vi inte skulle kunna nå hela vägen fram.

En erfarenhet vi gjorde var att det som är enkelt att ta till sig för en utvecklare av öppen programvara ofta går utanför de etablerade ramarna inom myndighetssverige. Hur skall man förhålla sig till självorganiserande nätverk för nyanlända eller för den delen till ett IT företag som utan krav på ersättning vill engagera sig i samhällsutvecklingen? Detta var ett oöverstigligt hinder år 2008.

En annan erfarenhet var att de som arbetar som arbetsförmedlare, flyktingmottagare, SFI-lärare, osv i praktiken inte har tid att delta i någon annan verksamhet och utan tillgång deras kunskap och erfarenhet kan inte ett projekt som detta lyckas!

Så vad hände? Mot slutet av 2008 kände vi oss inte starka nog att få igång projektet i praktiken.

Vad gör vi nu?

Vi tror att i dagsläget är en praktisk utvärdering av vår modell angelägnare än någonsin. Vi ställer frågan om inte situationen i dag inte tydligare än någonsin just belyser nödvändigheten av att pröva nya infallsvinklar när vi så tydligt ser att de etablerade strategierna inte räcker till?

Vi på Altrusoft kan givetvis inte garantera att dessa idéer fungerar i praktiken. Efter att ha jobbat med dessa frågeställningar under en längre period är vi mer än ödmjuka. Likväl är vi övertygade om att detta borde prövas!

Ser du, när du läser detta, också en potential som är värd att tas vara på? Tveka inte att kontakta oss på Altrusoft. Kanske får vi uppleva ett i sammanhangen ”lyckosamt möte”.

Detta är öppna idéer. Känn dig fri att dela dem med vem du vill, utveckla dem som du vill och sprida dem som du vill. Vår enda önskan är att du behåller en referens till Altrusoft AB samt att du inte säljer förslaget vidare eller använder det kommersiellt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *